<< Maj
   

[ Juni ]

Varm start på Juni

Första veckorna i Juni var härligt varma och tempen låg öven 20 gradersstrecket. Jag var mycket ledig och nästan varje dag var jag och badade någonstans med barnen. På bilden ovan var vi i Abbortjärn med några kompisar och deras barn.


Picknick på stranden.


En annan dag var vi samma gäng som åkte till Sandviken och lunchade och badade.


Tyra är taggad på att snorkla efter Rhodosresan.


Nästan varje morgon äter jag och barnen utefrukost tillsammans med en granne från Tysklad som är barnledig.


Nationaldagsfirande

Nationaldagen visade sig från sin bästa sida och det var fint klänningsväder! Vi mascherade med i paraden från stan till hembygsområdet.














På kvällen åt vi middag hos några kompisar och då blev det verkligen klassisk svensk sommar med regndroppar som varvades med solsken och bordet bars in och ut några gånger innan vädret hade bestämt sig. Det blev middag ute och efterrätt inne i garaget!:)


Stugan

Nu åker vi ut till stugan och njuter så ofta vi bara kan. Så härligt det är att bara sitta på bryggan och plaska med tårna i vattnet, äta frukt och läsa böcker.


Är våran bryggaborre hemma där under bryggan månne?


Jajjamensan!


Isak hittar igen aborren i boken.


Sedan blev barnen fiskesugen och då åkte den upp. Fast efter att ha varit med på bild fick den åka tillbaka ner i plurret igen.


Knipa med ungar.
Nu börjar alla knipor och bläsänder patrullera förbi bryggorna med sina duniga små ungar för att tigga bröd.


Cirkusen kommer till stan och barnen får rida kamel.


Sent omsider kommer äntligen de sommardäcken vi beställt på nätet och barnen hjälper till att få dem till bilen.


Samtidigt som sommaravslutningen med öppna förskolan i Lappkyrkan kommer det ett rejält regn och åskoväder och efter det känns det som om den varma badsommaren som nu varat en månad redan är slut...


...och är bara att ta fram jackor och mössor igen.


Vi var i stugan på kvällen då det åskade och mullrade och strömmen försvann. Då var det tur att man hade en kamin där fiskmiddagen med scones kunde tillagas under tiden spisen var ur funktion.




Min barndomskompis Elin har fått barn. En dag lagar vi lunch tillsammans och är ute och promenerar en hel förmiddag.


Kylig midsommar i gummistövlar. Det kom till och med en liten hagelskur på själva midsommarafton! Vi hade kompisar som sover över med oss i stugan, vi tog en båtutflykt tillsammans, åt gott och avslutade med bastu och dopp i sjön.


Efterrättstårtan var inte att leka med, så god!


Besök från Bara

Tomas bror med familj kommer på besök och vi tar med dem upp på en minivandring på Dundret.








Tänk så mycket godare det kan vara med en frukt uppe på kalfjället jämfört med hemma vid köksbordet.


Vi hittar snö i en sänka på norrsidan av en av Dundrets toppar.


Tjoho!


Klättring upp för en brant sluttning.



Vi tar även med dem till stugan för övernattning.

Kusinerna fiskade.


Småbarnen lekte.




Tyra och Isak har blivit så duktiga och hjälpte till med att stapla ved och annat smågöra.




Välkommen till Tyras caféfe som hon själv kallar det. Där säljer hon både kottebullar och sandkakor. De leker så bra ute i naturen i stugan och har en sådan fantasi.


Linus var modig och tog ett dopp trots att det inte var jättevarmt ute! På kvällen bastade vi så då blev det bad även för oss andra.


Efter något mindre missöde åkte vi båt över till ön där det blev grillning, fiske och fika.


Tyra samlade torra kvistar till elden.


Vi hittade en trollslända som just krupit ur puppan.




Klassisk skogsefterrätt.


Fjällvandring i Ritsem

28 Juni tog vi bilen mot Ritsem. Det här är första gången vi fjällvandrar i Juni, men det fungerade jättebra!


Trevligaste resesällskapet hade vi också:

och



Mellis.


Vi tog färjan över vattnet mot Akka.


Man fick gå någon km innan man kom till Akkastugan där vi skulle övernatta, tog kanske 30 min.


Framme vid Akkastugan. Vilka vyer!




Det fanns en slang intill stugan som rann hela tiden (den var kopplad till en bäck). Den slangen var barnens bästa leksak och de var där nästan hela tiden och slaskade och blaskade då vi var vid stugan!


Tyra hittade flera små gröna larver på björkarnas blad och de blev hennes nya små kompisar.




Jag bara älskar denna bild! Hade jag inte föredragit en mer spartansk inredning med kala väggar hade jag framkallat en enorm verson av den och ramat in.


Dag 1 blev utflyktsmålet en hängbro just intill Akka som låg ca 1 timmes promenad från stugan. Det var den läskigaste bron jag någonsin gått över. Jag brukar inte var så känslig men man fick nästan svindel då man gick över den med de enorma vattenmängderna som forsade under en. Ljudvolymen av vattnet var så högt då man gick där att man var tvungen att skrika ögt om man skulle prata!


Liten fjällvandrare med en nyfunnen vandringsstav.




Tänk att bara kunna sätta kosan i alla vattendrag man passerar och dricka färskt och gott vatten. Det är vardagslyx om något!


Jag och Tomas är inte speciellt ängsliga av oss och skriker och ropar sällan "Akta" ,"Nej" eller "Kom genast hit" till ungarna som många andra föräldrar gör i tid och otid. Säger man åt dem var och varannan minut så tror jag att de tillslut slutar att lyssna. Vi försöker istället att uppmuntra dem att våga försöka själva, och tror på att låta dem få utforska fritt så långt det går. Vi tycker inte att det är hela världen om de blir lite blöt om fötterna, får gå lite lagomt vilse eller ramlar och slår sig då och då. Barnen får så mycket mer självförtroende om de inte hela tiden blir hindrade och tillsagda utan lär sig istället genom egna erfarenheter att de inte bara kan springa rätt ut i främmande miljöer utan att de måste läsa av situationen och utforska försiktigt först. Och när det är en riktig fara så vi behöver ryta till och säga "Nej" så vet de att det är allvar så då lyssnar de verkligen.


Framme vid hängbron.


Rökt älghjärta från Tomas egenjagade älg till middag. Sedan spelade vi plump i stugan och när minstingarna somnat bastade vi.


Andra dagen gick vi 9km till Vaisalouktastugan. Barnen tävlade om att hinna först hitta märkena som markerade leden.


Vi funderade först om det var på gränsen till långt för en 5åring att gå 9 km på en dag, men det gick väldigt bra! Hon sa någon gång under vandringen att hon var trött i benen men var lätt att distrahera och fortsatte vandra på med gott mod. Vi tog dock många små godis och fikapauser och gjorde ett längre stopp för lunch. När vi hade 1 km kvar så så började hon fråga när vi var framme så då lockade vi med en liten chokladkaka som vi hade i väskan och sa att hon skulle få den direkt vi såg vattnet och då blev hon så ivrig att hon sprang före oss hela sista biten!:) På fjällvandring är alla medel tillåtna!


Norrlands vitsippor! (hjortronblommor)


Någon hade glömt kvar ett par kängor efter vägen.


Vi hittade en liten samekyrka i en sameby.


Isak fick åka i bärryggsäcken den största delen av sträckan, mycket för att det är skönt att hålla ett visst tempo då man vandrar. Han väger fortfarande bara 13kg så ännu är han inte allt för tung.


Isak provar farbrors hatt.






Äntligen framme vid målet Vaisaloukta!


Det var så varmt när vi kom fram att vi tog av oss och låg och lapade sol i väntan på färjan.




Vi stannade och åt middag på restaurangen i Stora sjöfallet, barnen balanserade och lekte medan vi väntade på maten.